Idag fick min älskade Moa besked om att hon kom in på det gymnasieval hon sökt och önskat sig och jag är jätteglad för hennes skull, men det är med sorg i hjärtat jag inser att min dotter kommer att bo borta från och med 23 augusti! Visst är det livets gilla gång, men hade jag kunnat skjuta på det några år hade jag gärna gjort det!

Undrar så hur livet kommer se ut i höst...?! Jag börjar jobba, Karl börjar på dagis, Moa flyttar till Västerås, Matilda börjar 8:an = betygsättningar och Johan och Jonna kör på i sina "vanliga" spår! Det är verkligen blandade känslor! Skönt på vissa vis, men otroligt jobbiga på andra!

Det slog mig i natt att jag inte har nånstans att parkera när jag börjar jobba till hösten! OM jag väljer att parkera "utanför" stan så kommer jag ha ca 20 min gångväg till jobbet och 20 min från jobbet. Okej dom dagar jag inte behöver stressa, men hur många dagar i vecka lär det bli då?! Samtidigt är nästan 700 kr i månaden för parkering en mkt stor utgift! Så vad är bäst....

Barnen 45 min längre tid på dagis per dag eller 700 kr mindre i plånboken? !

HUR hade ni gjort?