Så är mitt liv just och jag hatar det!

Hur ska man kunna räcka till för allt och alla! Känner mig ensammast i världen just nu och så mycket jag MÅSTE göra men med två små som gallskriker så fort jag rör på mig så får jag inget gjort och stressen ökar och humöret sjunker och jag blir så frustrerad!

Jag vet att jag har varit ensamstående och att jag fixade allt då.... mest för att man inte hade något val, men skillnaden var att Moa och Matilda då var större och det är en enorm skillnad på en 3 och 6-åring mot en 9 månaders och en 2 ½ åring... 
Jo då... jag vet att jag har valt det här själv och så klart älskar jag mina barn mest över allt och vill inte tänka mig ett liv utan dom, men jag räcker inte till....

Dop på lördag och jag har sååååååååå mycket jag måste och borde göra och när ska jag fixa det??? Snälla svärmor kommer imorgon så jag iaf (om vädret tillåter) får tvätta fönstren och för hoppningsvis så hinner vi få altanen fin...